you make me wanna shout.
Tänk vad läskigt fort tiden går, nu är liksom snart denna veckan över och sen är det bara 2 kvar. Sjukt. Kände mig jätte sentimental igår när Lisa körde hem mig, vi satt kvar i bilen och pratade massa om hur mycket vi kommer sakna familjerna, tiden här och varandra! Man kommer ju aldrig få tillbaka denna tiden som varit här. Även om jag åker och hälsar på så kommer det ju aldrig bli som det var. Det känns inte roligt alls att tänka så! Men samtidigt är jag väldigt nöjd med mina månader här som au pair och jag har haft the time of my life! Om jag hade stannat längre så hade jag nog inte haft lika kul, det här livet kan tära på en ganska mycket ibland. Man måste ju gå vidare i livet. Det var samma sak med studenten, man längtade som tusan och sen när väl dagen kom ville man inte! Men det har man ju kommit över nu även om man saknar tiden med kompisarna i skolan och så ibland, vilket är helt normalt och givetvis kommer jag sakna livet här något fruktansvärt vissa stunder, det är jag helt säker på.
När jag kommer hem väntar nya äventyr på mig. Troligtvis flyttar jag till Kalmar till hösten och börjar plugga till sjuksköterska där, om jag kommer in! Har även sökt i Växjö och Linköping men Växjö vet jag ju hur det går till och Linköping känns lite långt bort för mig. Har alltid sagt att jag ska plugga i Kalmar, älskar den staden! :)
Så jag har mycket att se fram emot mina vänner!
hur det än blir så kommer det bli hur bra som helst! jag ser fram emot att träffa dig. ses om ett par veckor! STOR kram från kusinen din